Hej.

Det här blev ett väldigt långt inlägg så orkar ni inte läsa är det lika bra att sluta direkt.

Var nyss in på en blogg som gjorde mig otroligt sur. Ska väl inte nämna vad den skrev om men jag kan säga att jag tycker att människor borde få fira nyårsafton på precis vilket sätt det vill. Passar det inte någon kan ju den ta och sticka ut i skogen och sitta där och ruttna tills natten är över.

Nog om det. Imon är det i alla fall äntligen nyår. Ska blir jättekul och det nya året firar jag med Louise och Rasmus. Trevligt till tusen hoppas jag på. Det här blir nog faktiskt mitt sista inlägg för i år här i bloggen. Men jag fortsätter att skriva nästa år. Hihi.

Hm. De två senaste åren, 2009 och 2010, har inte börjat bra för mig så jag hoppas verkligen att det blir en bättre start på 2011! Jag minns när jag och en kompis satt och sa i början av 2009 vilket skit år det skulle bli och hur deppiga vi var då, de första dagarna på året. 2009 kom dock att bli ett av de bästa åren i mitt liv hittills om man bortser då från de där första dagarna. Sen så var det då 2010 som inleddes på exakt samma sätt och den här gången var det värre. Fy jag saknar verkligen inte januari, februari 2010. Om 2009 var ett av de bättre åren i mitt liv kan jag ju säga att början på 2010 nog är den värsta tiden hittills. Vill ni veta varför? Okej, den killen som fick mig att förstå vad riktig kärlek är gjorde slut. Det är det värsta jag varit med om. Ni får tycka det låter hel töntigt men så är det. Sitt gärna där och tänk: vilken känslolös människa hon är om hon blir ledsnare när tonårskärleken går itu än när hennes farfar dog. Självklart var jag ledsen när min farfar dog också men jag var bara 6 år då och förstod inte så bra vad det var som hände runt omkring mig. Det här hör inte riktigt hit men jag minns när mamma och pappa (några andra släktingar också) höll på att plocka ur farfar och farmors hus och jag fick sitta i trappen och äta en semla. Sådana vackra små minnen man har från när man var liten. Tillbaka till ämnet nu då. I alla fall så då när killen hade krossat mitt hjärta och allt var som sämst gick jag ju i nian också. Något som inte var så bara det heller. Nationella prov hit och dit, människor jag helst viljat slippa se och sista terminen med klassen. Jag var ganska skoltrött den där tiden och ni som just börjat åttan och säger att någon sagt till er att åttan är det jobbigaste året, kan jag berätta för att nian då är minst lika jobbig. I alla fall så hittade jag mina knep att ta mig upp ur det mörka djupet: nedräkning till sportlov, födelsedag (den inträffade på påsklovet detta år annars hade det stått påsklov istället) och sommarlov. Världens sötaste lilla hamster flyttade hit och jag kom sakta tillbaka till mitt positiva jag igen. Hm känner att det blir så att jag berättar hela det senaste året för er nu men det var ganska trevligt så jag fortsätter. Hihi. Ingen nödvändighet att läsa ju om du inte vill ta dig tiden till det. I alla fall så slutade jag nian det här året. Lite sorgligt måste jag nog säga. Självklart saknar jag många människor från högstadietiden som jag inte träffar alls lika ofta längre och jag saknar även vissa andra saker från den tiden men nu är vi vänt blad och börjat på ett nytt kapitel i livet. På tal om kapitel tänkte jag för en halvtimme sedan att jag skulle gå upp och läsa men nu blev jag sittande här att skriva min livs historia istället. Åter till ämnet. Jag hade en fantastiskt bra sommar 2010 också. Grekland, vänner och moppen kan det bli bättre? Nej det tror jag knappt. Sedan började jag gymnasiet. Med det klivet lämnade jag väldigt mycket bakom mig har jag känt. Det var något helt nytt och jag gillade det. Jag har börjat tappa kontakten lite med mina vänner från högstadiet lite och det känns väldigt tråkigt. Önskar att jag kunde ha lika bra kontakt med dem även om vi inte ses så ofta. (Alla ska inte känna sig inräknade). Men i och med gymnasiet har det blivit så att jag träffar annat folk i skolan. Folk jag inte umgås med på fritiden men ändå är helt okej att träffa varje dag i skolan. Som jag sagt tidigare i höst så gillar jag min nya klass rätt bra även om alla kanske inte är hel toppen. Ska jag sammanfatta 2010 med några få ord så får det bli: Hemsk början men ett bra slut! 

Nu till sist önskar jag er alla ett jättefint gott nytt år och hoppas ni får ett bra 2011 när vi nu säger adjö till 2010!

God natt.