Min ögon ligger kvar i sängen. I alla fall så känner de sig enormt trötta och har så gjort hela dagen. Precis som att kroppen vaknade imorse men inte ögonen.

Och ååh vad jag hatar männsikor som måste veta precis allting. Fatta, inse och förstå att man kanske vill hålla livet lite för sig själv ibland och att man kasnke inte har svar på vissa frågar. Och inse det enkla att ibland orkar man bara inte prata. Och vad jag hatar när folk överdriver med smilisar.

Lovet är snart slut också. Har väl vart helt okej. Inget toppen lov men heller inte botten lov.

Och det känns som att det här blev ett kort och tråkigt osammanhängande inlägg men just nu är jag irriterad och kan inte skriva mer!

Lite böcker har jag ju att skriva om!

Blod

Ida hittar ett brev. Brevet visar sig vara skrivet av en man som tror att han kan vara hennes riktiga pappa. Allt blir upp och ner i Idas liv och det är inte lätt att ställa allt till rätta igen. Detta är en bok som bara flyter förbi i strömmen och jag sedan kan peka på och säga att jag läst, men några djupare spår det sätter den inte. Helt enkelt en helt okej bok som är ett bra tidsfördriv för stunder man har tråkigt.

Känslan av att hoppa

Här har vi en rikrigt bra bok som sätter spår på djupet. Om en månad tar Lisen studenten. Eller kommer hon verkligen att göra det? Tänk om samma sak händer henne som hände killen på skolan. Lisen börjar skriva brev. Till killen som tog sitt liv skriver hon sina innersta tankar. Detta är en lättläst och allvarlig men samtidigt underbar bok som man bara måste läsa!

Boklusen har sagt sitt för denna gång.

Jag har bara en sådan väldans lust att skriva något, fast vad det vet jag inte. Nu är det i alla fall höstlov och det är ju inte helt fel, speciellt inte att få ligga kvar i sängen på morgonen så länge man vill. Jag ska nog inte göra speciellt mycket på lovet. Borlänge i morgon. Biblioteket någon dag. Halloweenfest på fredag. Läsa. Sitta här. Och bara ta det allmänt lugnt precis som man ska göra på ett lov.

I övrigt så känns det som att man är inbäddad i ett tjockt, grått täcke av moln just nu, därför är det ingen idé att gå utanför dörren. och nu tog mina ord helt slut så hej då för denna gång!

Löven är gula, och faller ner mot marken. Himlen är grå, och små droppar faller ner. Dimma skymmer sikten, en sista fisk hoppar i vattnet. Löven som fallit klibbar sig fast mot marken, och ruttnar. Det är kallt, Pettson är sur. Katten får ut gubben på fisketur. Blött gräs mot gubbens ben, katten i ryggsäcken. Sjöns glitter är borta, kvar finns bara dimma. Fisken som hoppat fångas av katten och dör. Sommaren har dött, kvar finns bara grå höst.

Namnet Pettson höst har jag fått från den gamla väl lästa boken Stackars Pettson.

Jag längtar. Längtar riktigt mycket. Till gymnasiet. Till ny klass även om jag kommer sakna mina vänner så är allt bättre än det nuvarande och det på grund av en enda person som försör allt. Och jag vet mycket mycket väl att det inte bara är för mig denna person förstör. Slängas in i väggen så hjärnans bitar hamnar på rätt plats är just precis vad som borde göras med denna person.

Val hit och val dit. Jag längtar tills alla val är över, även om jag nästan bestämt mig redan.

Om 11 månader, dit längtar jag, då går jag på gymnasiet.

Välkommna gott folk till min blogg! Jag har glömt att skriva det förut så då gör jag det nu i stället, och jag måste väl göra själ till att jag döpte mig till booklusen på detta ställe och ska därför skriva lite om böcker idag. Är ni inte intresserade så lika bra att sluta redan här.

Fallen flicka

En ritkigt sorglig bok som borde läsas av alla som vill ha en inblick i hur religionen kan bestämma i en familj, och av alla andra också som bara vill ha en trevlig stund! Boken handlar om Rana som nyss kommit till Sverige från Afganhistan. Rana älskar skolan och vill inget hellre än att bli läkare, men hennes pappa och bror vill annorlunda. Stränga regler gäller i hemmet och när Rana inte gör som pappa vill får hon lida för det. Läs för att få veta mer vad som händer i denna otroligt sorgliga bok.

Om jag stannar

Ytterligare en hemsk och sorglig bok som jag tagit mig igenom. Mia är sjutton år och lever ett bra liv med sin familj, vänner och pojkvän. Så en dag händer något fruktansvärt, familjen är med om en bilolycka. Mia vaknar till i bilen efter olyckan tror hon, egentligen befinner hon sig i ett tillstånd mellan liv och död. Mia inser snart att hennes familj inte längre är livet och själv hamnar hon på intensiv vårdsavdelningen på sjukhuset, liggandes i koma. Genom boken får jag följa Mias tankar och tillbakablickar i livet. Och den stor frågan ska hon stanna eller inte?

Mer små ''bokrecensioner'' kommer sen när jag läst mer böcker.

Potatis. Potatis är gott i vissa former. I andra är det mindre gott. Som tillexempel hur gott är det med en kokt kall potatis på tallriken? Inte speciellt gott enligt mig men du kanske tycker annorlunda. Potatis finns också i många olika former. Kokt. Stekt. Pommes stripes. Mos. Klyftor. Chips. Bara några exempel. Ett chips med goda kryddor kan vara ritkigt gott i munnen. Även en klyftpotatis kan vara god. Men en sådan där blek potatis på burk är inte speciellt inbjudande. Potatis är väl någon sorts huvudmat i Sverige också om jag inte minns helt fel. Det är väl ganska onödigt eftersom att pasta och ris är mycket godare. Men nu blev man född här och får då stå ut, vilket jag gör!

Benen stiger upp ur sängen på morgonen, ögonen ser halvmörkret i rummet och hjärnan tänker: usch, snart är det kolsvart när benen stiger ur sängen. Benen går nerför trappan, styrs av hjärnan in i köket mot kylskåpet, handen öppnar och plockar fram de vanliga sakerna: bregott och mjölk. Öppnar sedan lådan och tar fram oboy pulvret. Ytterligare några sekunder senare står benen som lyfter upp övriga kroppsdelar som brer en fröig smörgås. Äter upp frukosten och styr in benen i badrummet. Tar av sig den varma och sköna pyajmasen och trar i stället på sig ett para kalla jeans och en kall tröja. Borsten far igenom håret och den andra borsten far över tänderna. Böckerna läggs ner i väskan och benen styr mot skolan.

Hur dagen fortsatte får ni gissa er till!